tisdag 31 januari 2012

Varmt ska det vara!

Det är lustigt hur minnet fungerar. Tills jag började skriva här i bloggen så har jag mest tänkt på hur lång tid det tog att bli klara (som sagt, att det fattas lite lister betyder väl ändå att man är klar?) men nu när jag tänker igenom allt så kommer jag på fler och fler "motgångar" eller oförutsedda händelser som påverkade den icke-befintliga planeringen.


Vår mysiga kamin!
Som det där med skorstenen... Någonstans under hösten kom vi på att snart blir det kallt och när man bor i ett hus som värms med el så är inte kylan något lockande, varken för kroppsvärmen eller plånboken. Ett hus som har 100 år på nacken har givetvis värmts med eld så en skorsten hade vi. Frågan var om det gick att elda i pannan och skulle skorstenen klara det? Det blev till att boka in en sotare för besiktning av skorstenen och pannan. Lustigkurren som kom konstaterade glatt att om vi kan få tag på kocks så går det bra att elda i pannan. Med andra ord fick vi glömma det alternativet. Skorstenen var inte heller ok, vare sig invändigt eller utvändigt (alltså den delen som gick genom huset). Eftersom en sida av murstocken var en del av väggen i vårt blivande sovrum så blev det återigen en fördröjning medan vi (min pappa) putsade upp murstocken. Det blev riktigt bra men snacka om att murbruk skitar ner. Skrubbade murbruk i timmar innan golvet kändes rent! Sen var det ju insidan som skulle åtgärdas men då tog vi faktiskt in professionellt folk. Vi tyckte att ska man lägga pengar på något så känns en sån sak som att skorstenen inte helt plötsligt börjar spruta eld som en rätt viktig grej. Så en måndagmorgon (veckan efter strömavbrottet då vi verkligen skulle behövt en icke-eldriven-värmekälla) kom två glada gubbar hit och isolerade skorstenen, satte in en kamin och fixade ventilation till fläkten i det blivande köket.

Dagen efter kom den skämtsamma sotaren tillbaka och godkände alltihop och snart sprakade en fin brasa i vardagsrummet. Helt klart en bra investering, nu kan vi få 26 grader i vardagsrummet och då fryser inte ens jag. Vill dock varna alla nyblivna kaminägare, finns en risk att man förvandlas till kaminmannen! ;-)

Strömavbrott gör saker minnesvärda! :-)

Drömsängen! <3
Långt innan vi började renovera så såg jag min drömsäng. Den var stor och hög och inbjudande så när vi väl började prata om sovrummet så var det den sängen jag såg framför mig när jag tänkte på slutresultatet. Det var tom så att jag la upp en bild på den på facebook med texten "Vill ha!!!!" i mitten på maj. Ju längre fram vi kom i planeringen (och själva arbetet) så såg jag sängen i vårt sovrum med snedtak, blottade takbjälkar och det gamla trägolvet. Det var utifrån den bilden som jag valde färg till väggarna. Du läste helt korrekt, jag valde färg. Min kära sambo har bara en färg i sitt huvud och det är vitt och enligt mig så ska sovrum vara mörka och mysiga, vitt gör det alldeles för ljust. Eftersom han den jordnära vid något tillfälle sagt att han inte var så kunnig om färger och inredning så jag fick välja så var det inget krångel. För att vara på den säkra sidan så spelade jag in honom när han säger att jag får välja alla färger utom färgen på köksluckor för då vill han vara med och bestämma (gissa vilken färg vi ska ha på köksluckorna? Helt rätt gissat, vita!). När väl färgen var inköpt tittade han inte ens i burken så det var först när färgen satt på väggen som han såg den. Kanske något manligt att vara så ointresserad av färgval eller väldigt stor tilltro till min inredningskunskap? ;-) Efter allt strul med den hemska målarväven Aldrig-aldrig-aldrig-mer-malarvav så var väggen till sist klar och då stod golvet på tur. Vi hyrde en golvslip på Bauhaus och min fina sambo slet en hel kväll för att få bort den gamla färgen.


Överraskning när alla andra
lager golv hade plockats bort.
Först trodde vi att vi inte skulle behöva göra något med golvet men sen visade det sig att det legat en plåt på golvet (antagligen har det stått en kamin där någon gång) så vi blev tvungna att jämna till det. Golvet blev iaf riktigt bra till sist. Själva betsningen gjorde vi sent på kvällen så vi var väl klara efter midnatt någon gång. Lukten satt i ett tag men nu är den helt borta :-) När väl väggar och golv var klara började man äntligen se ljuset vid tunnelns slut så att säga. Den 21 november när vi gick och la oss på madrasserna i gästrummet sa jag till han den jordnära att på söndag SKA vi ligga i vår nya säng i vårt eget sovrum. Lugn som alltid ler han och säger - ja, ja, det blir säkert bra. Men följande lördag var vi på IKEA och köpte drömsängen. På söndagkvällen började vi montera ihop den och när vi kommit halvvägs så gick strömmen! Normala människor hade kanske sagt att då får sängen vänta till strömmen kommer tillbaka men jag är lite envisare än genomsnittet och har jag sagt att jag ska sova i vår nya säng i vårt nya sovrum idag så ska jag det. Därför monterades resten av sängen ihop i skenet av värmeljus. Mysigt och lite småromantiskt och än så länge har den inte brakat ihop så vi fick nog alla pluggar och skruvar på rätt plats. Vi kommer nog aldrig glömma första natten i sovrummet....under tre täcken i totalt beckmörker! :-)


Färdigslipat golv, innan betsning.

Färdigbetsat golv!


Renovering är inget för den renliga!

Alla som har renoverat vet hur skitigt och dammigt det blir. Vi renoverade ovanvåningen så då kan man ju tro att vi ska lyckas hålla bottenvåningen ren men på något sätt hittade slipdammet vägen ner för trappan...kan också ha varit gipsskivorna som skars på bottenvåningen och sen bars genom hela huset som bidragit, vem vet? ;-) Oavsett orsak så levde vi i smuts under hela hösten. Besökare välkomnades med frasen -"kom in men behåll skorna på!".

När väl sovrummen var klara så ville jag inget hellre än att fixa till hallen så att jag sen äntligen kunde städa ordentligt. Att det var kalas inplanerat med massa gäster som skulle inspektera höstens arbete gjorde inte längtan efter att kunna presentera ett rent hus mindre. Så med en vecka kvar till kalaset började jag glatt måla över de gamla, fläckiga, tapeterna i hallen. Den här gången hade han den jordnära älskaren av färgen vitt fått sin önskan uppfylld. Vita väggar till det hundra år gamla trägolvet skulle faktiskt kunna funka. Ooops, glömde nästan att berätta om kistorna! Av någon anledning hade tidigare ägare byggt upp en vägg i hallen och placerat två gigantiska brudkistor bakom väggen. Väggen i sin tur hade två små dörrar som inte räckte till för att få ut kistorna. Så innan jag kunde måla fick jag såga upp den ena dörren, dra ut kistorna (varav den ena visade sig vara en gammal resekoffert) och bygga igen hålet.
Uppsågad vägg för att få ut kistorna.

I alla fall, när det var gjort så började jag måla. Tog inte många drag med rollern för att märka att gammal tapet (i många lager) inte gillade färg utan tapeten började släppa. Och vad gör varje normal människa då? Givetvis började jag pilla lite och mer och mer tapet lossnade. Flera lager tapet blottades och det var dags att ta ställning till hur vi skulle lösa det här? Pilla ner all tapet? Slipa? Spackla? Målarväv? Självklart inte! Tapetsera över? Efter lite fundering och rådslag med de renoveringserfarna medlemmarna i familjen tog vi beslutet att snygga upp så gott det gick, dvs spackla och slipa de värsta partierna och sen tapetsera och hålla tummarna att tapeterna stannar på väggen.

Eftersom man har världens snällaste pappa så kom han med tapetutrustning och massa erfarenhet och på några dagar hade vi fått en tapetserad hall. Äntligen kunde vi packa undan högar av verktyg och jag fick äntligen städa! Kanske låter som att jag är renlig och pedantisk av mig och gillar att städa men så är det verkligen inte. Det handlade nog snarare om att efter månader av damm och smuts överallt så hade de flesta känt som jag och njutit av att få skrubba bort all skit och för första gången på månader kunna gå barfota i sitt eget hem! :-)

Min standardklädsel under några månader,
 ständigt skitig av antingen slipdamm
eller målarfärg.

Vitpudrat hår á la franska peruker fast
 inte riktigt lika glamoröst.

Aldrig, aldrig, aldrig mer målarväv!

Det där med "det tar bara en vecka" påverkades ju också av att det inte bara blev sovrummet som renoverades utan hela ovanvåningen fick sig ett ansiktslyft.
 
I röran som uppstod när jag flyttade in med alla mina ägodelar så insåg vi att vi behöver ett sovrum - nu! Så för att skynda på processen avbröt vi renoveringen av vårt blivande sovrum och började istället med gästrummet. Kan tyckas lite konstigt men till historien hör att vårt blivande sovrum saknade isolering medan gästrummet var isolerat så vi räknade med att det faktiskt "bara skulle ta en vecka"...vilket det så klart inte gjorde men det gick i alla fall fortare. Vi fräschade upp väggarna med plywood och sen kom han den jordnära med det ypperliga förslaget att vi skulle sätta upp mälarväv så slapp vi spackla och slipa så mycket. Han hade använt det tidigare och det blev såååå bra. Behöver jag säga att resultatet var katastrof?! Färgen sögs upp på nolltid, det blev fläckigt och ojämnt och vi fick köpa tre gånger så mycket färg som vi räknat med från början. Till slut blev det godkänt (det var ju bara ett gästrum) så vi kunde köpa nya madrasser och installera oss temporärt tills det riktiga sovrummet blev klart. Nu kan man ju tro att vi lärde oss något av målarvävshistorien men vad tror du att vi gjorde när det var dags att måla vårt sovrum? Just det, upp med målarväv på väggarna igen! I tron att det var kombinationen plywood och billig färg som gav det misslyckade resultatet i gästrummet så gav vi målarväven en ny chans. Vilket misstag! Återigen sögs färgen upp på nolltid (inte billig färg den här gången!) och det blev flera vändor för att köpa mer färg. Tror aldrig jag har förbannat något så mycket i mitt liv som målarväv, möjligtvis flugorna i somras när det var stekhett och svetten forsade för att jag hade fått för mig att gräva upp tomten på sommarens varmaste dag (förlåt, det är en helt annan historia)! Det positiva med hela målarvävsincidenten är att första gången jag skulle köpa mer färg så glömde jag färgkoden hemma och fick chansa på att jag köpte rätt nyans, vilket jag givetvis inte gjorde, men den "felaktiga" nyansen var snyggare än den första så det slutade bra till slut. Men jag säger det igen - aldrig, aldrig, aldrig mer målarväv!


Nyansbyte när färgen tog slut på grund av
den hemska målarväven.

Hemligt meddelande från han den jordnära som nu är
gömt under färg och den hemska målarväven.

måndag 30 januari 2012

Tidsrealist och "roliga" överraskningar...

Man kan kanske undra hur jag tänkte när jag trodde att det skulle ta en vecka att ge sovrummet en makeover när det faktiskt handlade om flera månader? Det är inte så att jag är en obotlig tidsoptimist som skulle behöva en Arga-snickaren-genomgång för att lära mig realistisk tidsplanering utan det handlade om att varken jag eller han den jordnära visste vad vi hade att vänta.

När jag väl hade hittat väggen bakom tapeter och puts och vi började riva den väggen så visade det sig att fönstret svävade nästan fritt för hela ytterväggen på kortsidan av rummet saknade reglar. När man puttade till väggen så svajjade den som ett örngott på en tvättlina. Då är det kanske inte så svårt att förstå att det tar mer än en vecka när man helt plötsligt måste börja regla upp väggar. En annan liten överraskning var att det läckte vid skorstenen, fina fläckar av tjära som hade gjort att putsen på murstocken satt så att dynamit dök upp som en lösning när man stod och hackade sig skinnflådd. Givetvis kunde vi inte bara smälla upp ett nytt innertak utan fick snällt täta läckan, vänta på att fläckarna skulle torka och stå med andan i halsen och stirra upp i taket när regnet öste ner utanför. Skulle det börja droppa igen eller hade vi lyckats täta ordentligt? Inte första gången men andra gången verkade det hålla. Andra charmiga och tidskrävande saker med gamla hus är att man tydligen tog vad man fick tag på förr i världen. Räckte inte regeln till, då skarvade man. Behövde man spik åkte man inte till Bauhaus utan man tog vad man hade hemma, även om det var 18 cm långa spikar! När garderoben skulle rivas hade den ordentliga människan som byggt garderoben använt just så långa spikar och för att inte garderoben skulle rasa (i motsats till ytterväggen!) hade man använt, typ, 7 stycken till en regel. Det gjorde att det tog liiite längre tid att få ner väggen än planerat. Jag använder ordet "planerat" väldigt löst eftersom det var väldigt lite planering inblandad i renoveringen. Vi följde mer en vi-får-se-vad-vi-hittar-och-komma-på-en-lösning-då-plan. Vid närmare eftertanke kan det ha bidragit till att en veckas makeover blev några månaders renovering :-) Som till exempel när jag rev garderoben så att han den jordnära fick bygga upp den igen efter att vi kommit på att vi nog ville ha den kvar... Så ett tips från mig till dig - en plan är aldrig fel att ha! ;-)
Garderobsväggen som revs för att sen byggas upp igen!

Jaha, då har man startat en blogg...

Trodde aldrig jag skulle bli en bloggerska men det är mycket man inte tror. Trodde inte heller att jag skulle bo i ett hundra år gammalt hus med sambo och hund men det hände också.

Under sommaren började vi renovera ovanvåningen lite smått. Framför allt började jag riva ner tapeten som hängde löst och bildade något slags draperi. Alla som har rivit vet hur lätt det är att bara dra och dra och helt plötsligt så har man dragit ner lite mer än vad som var tänkt. Efter att tapeten, eller rättare sagt tapeterna, hade åkt ner så blottade sig en vägg av halm eller vass. Tydligen använde man det som armering för putsen förr i tiden, tillsammans med ståltråd! När väl puts, halm (eller vass) och ståltråd var nere kunde man äntligen se väggen! Det här var alltså i början på sommaren 2011. Efter det stod arbetet still ett tag för att sen ta fart igen under hösten. Det blev en lång höst med många överraskningar (väggar utan reglar, tidningar som tapeter, 18 vääääldigt långa spikar i en balk) och ännu fler facebook-inlägg. Vi blev färdiga (lister räknas väl inte?) i december och nu är det snart dags för nästa projekt - köket! Tänkte att jag ska skona mina facebook-vänner från allt för många renoveringsinlägg och låta dom som vill få följa vårt renoveringsäventyr här istället.

Äntligen hittade jag väggen under lager av tapet, puts,
halm (eller vass) och ståltråd!